Vad påverkar bolåneräntan?

Räntesatserna på bolånen bestäms utifrån hur mycket det kostar när banken i sin tur ska låna pengar. Reporäntan är den ränta banken får betala när den lånar pengar av Riksbanken. Stibor-räntan är den ränta banken får betala när den lånar pengar av andra banker. Men det finns också andra faktorer och räntor som påverkar.

Flera gånger om året gör Riksbanken en prognos för hur den svenska samhällsekonomin och de svenska räntorna kommer att utvecklas under de närmaste tre åren. Nu ligger reporäntan på 1,50 procent.

Så här ser Riksbankens prognos för den genomsnittliga reporäntan ut:
2012: 1,5 procent
2013: 1,7 procent
2014: 2,5 procent

Prognosen indikerar att den korta tremånadersräntan på bolån kan ligga relativt oförändrad det närmaste året. Men just nu är det stor osäkerhet kring hur ekonomin och räntorna i världen och Sverige utvecklas. Nästa gång Riksbanken beslutar om att eventuellt ändra reporäntan är 4 juli 2012. 


Tremånadersränta eller bunden ränta?
Bunden ränta - Fördelen med bunden ränta är att du vet hur mycket ditt bolån kommer att kosta. Du behöver inte följa ränteutvecklingen så noga och du behöver inte oroa dig för att dina boendekostnader stiger. Bunden ränta är tryggast. Historiskt sett har det dock varit lite dyrare att välja bunden ränta i stället för tremånadersränta.

Tremånadersränta - Tremånadersräntan, som jag i fortsättningen kallar rörlig ränta, följer räntemarknadens svängningar. Sett över tiden har rörlig ränta gett en lägre räntekostnad än bunden ränta. Nackdelen är att räntekostnaden kan stiga snabbt när räntorna går upp. Därför behöver du hålla koll på ränteutvecklingen när du väljer rörlig ränta.

Tips när du ska välja rörlig eller bunden ränta
Det viktigaste är att du är beredd på att räntorna kan höjas och att du klarar att betala högre räntor utan problem. I tabellen som du hittar här kan du se hur månadskostnaden påverkas av en ränteförändring. 

Vill du binda räntan föreslår jag att du delar upp ditt lån i flera delar med olika bindningstider. Då behöver du inte lägga om hela ditt lån när bindningstiden går ut och riskera att räntenivån är hög just då. Väljer du att ha en del av lånet rörligt har du möjlighet att extraamortera ditt bolån.

Väljer du enbart rörlig ränta föreslår jag att du sparar mellanskillnaden mellan dagens ränta och den förväntade räntan om två-tre år. Har du ett lån på 1.000.0000 kr innebär en räntehöjning på 1,5 procentenheter att ditt lån blir 1 250 kronor dyrare per månad före skatteavdrag. Att spara mellanskillnaden har många fördelar: du bygger upp en reserv, du vänjer dig vid högre räntekostnader och om räntorna inte skulle stiga så har du inte behövt betala extra för att vara trygg.

Planerar du att sälja ditt hus inom de närmaste åren bör du inte binda dina räntor på längre tid än du har tänkt bo kvar. Är dina bundna räntor högre än den rörliga räntan kan det vara en nackdel vid försäljningen.

Jämkning – ändrad beräkning av skatteavdrag
På de räntor du betalar har du rätt till ett skatteavdrag på 30 % upp till 100 000 kr och 21 % på räntekostnader därutöver. Normalt gör du skatteavdraget i din deklaration nästkommande år. Visar det sig då att du har betalat in för mycket skatt får du tillbaka på skatten.

När du skattejämkar får du ett beslut om att redan innevarande år göra ett annat skatteavdrag än vad tabellen säger. Lämna beslutet till din arbetsgivare, som kan ändra ditt preliminära skatteavdrag. Har du stora räntekostnader kan det innebära att arbetsgivaren drar mindre skatt varje månad. Då slipper du att vänta på att få skattepengar återbetalade. Du ansöker om jämkning hos Skatteverket, blankett SKV 4302. Här kan du själv räkna på vad det skulle innebära för dig.

Jämka försiktigt! Begär du att få göra jämkning med för högt belopp kan du få restskatt. Prata gärna med Skatteverket innan du ansöker om jämkning så att du verkligen vet vad det innebär.


Vänliga hälsningar
Bodil Hallin, Familjeekonom