Bädda för en bra pension

2012-02-20

Nu kommer snart det orange kuvertet hem till dig. Se det som ett utmärkt tillfälle att koppla greppet om dina pensionspengar och bädda för en bra inkomst när du är pensionär. Här får du konkreta tips på hur du får koll, hur du kan göra för att förbättra din pension, vilka val du kan göra och var du kan få bra hjälp.

Årets nyhet i det orange kuvertet: så här länge behöver du jobba

 Medellivslängden ökar och därför kan du inte längre räkna med att gå i pension vid 65 år om du vill få lika stor andel av lönen i pension som tidigare generationer. Visst kan det kännas tufft men den goda nyheten är att tiden som pensionär faktiskt beräknas bli längre trots att du arbetar längre.

Ett exempel: En person som var född 1930 och gick i pension vid 65 år beräknas få vara pensionär i ungefär 17,5 år. En 30-åring behöver arbeta tills han är 68,5 år och beräknas sedan få vara pensionär i nästan 19 år.

Så årets nyhet är att du får en prognos över din alternativa pensionsålder. Titta på sista sidan i orange kuvertet eller i Pensionsmyndighetens årskullslista.

Vill du ha en mer information om det orange kuvertet och en lista på när kuvertet skickas ut till olika län; se Pensionsmyndighetens pressmeddelande.

Tips på hur du bäddar för en bra inkomst när du blir pensionär

1) Få koll på pensionssystemet
Snabbaste och enklaste sättet att få koll på hur pensionssystemet fungerar är att se treminutersfilmen på www.minpension.se. För att sammanfatta kan din kommande pension bestå av tre delar:
a) Allmän pension. Varje år sätts 18,5 % av din pensionsgrundande inkomst av till din allmänna pension. Den största delen, 16 %, går till din inkomstpension som staten hanterar. 2, 5 % sätts av till din premiepension som du själv väljer hur du vill förvalta. När du har en månadsinkomst på 36 720 kronor före skatt får du maximal avsättning till den allmänna pensionen.Det orange kuvertet innehåller bra information om den allmänna pensionen. b) Tjänstepension. Omfattas du av kollektivavtal eller har en arbetsgivare som har en egen pensionslösning betalas pengar in till din tjänstepension. Beloppet varierar med din ålder, din inkomst och vilken typ av avtal du omfattas av.
c) Ditt eget eventuella privata pensionssparande.

Vill du ha koll på alla tre delar i din kommande pension ska du beställa en pensionsprognos på www.minpension.se. Efter bara några dagar får du utan kostnad en sammanställning och en prognos över hur mycket pengar du får varje månad den dag du går i pension.

2) Kolla att din arbetsgivare betalar in till din tjänstepension
Fråga din arbetsgivare om du får tjänstepension. Om inte; begär löneökning så att du själv kan spara till din pension. Detta är viktigt! Du går miste om mycket pengar när du inte har tjänstepension. Är du till exempel 30 år, privattjänsteman och har en månadslön på 27 000 kronor går du miste om 1200 kronor per månad. Det blir många hundra tusen kronor under ett helt yrkesliv. Kontakta någon av valcentralerna för tjänstepension för att få reda på hur mycket du bör begära i löneökning. Adresserna hittar du längst ner i detta tipsmejl.

3) Tjäna pengar tidigt
Du sparar ihop till din pension under hela livet. Så fort du har inkomster över en viss nivå sätts pengar av till din allmänna pension. För 2012 ligger nivån på 18 612 kronor oavsett om det är ett sommarjobb, ett deltidsjobb eller någon annan inkomst där du betalar skatt.

4) Vänta med att plocka ut pension
Ju senare du tar ut din pension desto högre pension får du. För varje år du skjuter upp pensionsutbetalningen kan din allmänna pension öka med 7-8 procent. Du kan själv välja hur stor del av den allmänna pensionen du vill ta ut; 25, 50, 75 eller 100 procent. Du kan också påverka under hur många år du vill att din tjänstepension eller ditt privata pensionssparande utbetalas.

5) Arbeta länge
Så länge du har inkomster du betalar skatt på så sätts det av pengar till din pension under hela livet. Du behöver ju inte tvunget arbeta heltid med ditt nuvarande jobb. Det går också att arbeta deltid med något helt annat. I Växjö, som är min hemstad, finns till exempel Veteranpoolen där du som är pensionär själv bestämmer när och hur ofta du vill arbeta.

Dessa val kan du göra

Om du vill kan du själv välja hur delar av dina pensionspengar ska förvaltas. Men du kan också välja att inte välja. Då förvaltas dina pengar i ett förvalt alternativ som passar de flesta.

Premiepensionen – använd Fondvalsguiden
Gör du inget val förvaltar staten dina pengar i en aktiefond. Fonden heter AP7 Såfa. När du är 55 år flyttas pengarna succesivt över till sparande med lägre risk. Vill du ha hjälp att placera premiepensionen rekommenderar jag varmt Pensionsmyndighetens nya verktyg Fondvalsguiden. Att placera sin premiepension tycker jag är ett bra sätt att lära sig mer om fonder. Det kostar inget att byta och du behöver inte betala någon reavinstskatt vid bytet.

Tjänstepensionen – gör ett aktivt val och ställ krav på förvaltaren
Tidigare var tjänstepensionen ofta utformad så att du var garanterad en viss procent av din slutlön. Nu har du i allt större utsträckning eget ansvar för hur din pension förvaltas. Du kan därigenom påverka hur stor din slutliga pension blir. Det finns två huvudalternativ; traditionell försäkring eller fondförsäkring. I en traditionell försäkring förvaltar ett livförsäkringsbolag dina pengar. Du är garanterad att få tillbaka det insatta kapitalet och ofta också en viss garanterad avkastning. I en fondförsäkring tar du själv hela ansvaret för förvaltningen och det finns inga garantier för att du får tillbaka ditt insatta kapital. Däremot kan det finnas möjlighet till högre avkastning än i en traditionell försäkring.

Gör du inget val förvaltas dina pengar oftast i en traditionell försäkring men du går miste om möjligheten att låta din familj få del av dina pensionspengar när du dör. För att få återbetalningsskydd eller familjeskydd måste du alltså göra ett eget aktivt val. Så ta ställning själv och välj hur du vill att dina pensionspengar förvaltas.

Om du väljer fondförsäkring tycker jag att du ska ställa krav på det företag som förvaltar pensionen. Fråga efter hur de tycker att just du ska placera din pension på bästa sätt utifrån dina förutsättningar. Kan du öka avkastning med en enda procentenhet gör det stor skillnad. Här är ett exempel: Är du 35 år och din arbetsgivare sätter av 900 kronor per månad till din tjänstepension och avkastningen är 3 procent får du ihop 492 000 kronor i pensionskapital. Är avkastningen i stället 4 procent blir ditt pensionskapital 584 000 kronor.

Kontakta din valcentral om du vill flytta ditt intjänade kapital eller om du vill placera dina kommande inbetalningar på annat sätt.

Privat pensionssparande – bra att spara privat men fundera på om du verkligen vill binda dina pengar i ett privat pensionssparande
När du har gjort en pensionssammanställning och en pensionsprognos på www.minpension.se kan du lättare ta ställning till om du vill bättra på din pension genom att spara själv. Ett sätt är att spara i ett avdragsgillt pensionssparande. Då kommer du inte åt pengarna förrän tidigast det år du fyller 55 år. Du får göra skatteavdrag för sparande upp till 12 000 kronor per år men du får betala inkomstskatt på de pengar som betalas ut. Det avdragsgilla sparandet är mest lönsamt om du har hög skatt nu och låg skatt när pengarna betalas ut.

Jag tycker att det kan vara minst lika bra att spara på konto, på fonder eller i aktier utan att binda pengarna. Sparar du 300 kronor i månaden i 30 år med 3 procents avkastning så har du drygt 198 000 kronor att förgylla din kommande pensionärstillvaro med. Du kan också välja att amortera på lån. Då minskar dina framtida kostnader samtidigt som du ökar din förmögenhet.

Mer information om eget pensionssparande finns på Konsumenternas Bankbyrå.

Länkar till valcentralerna som har hand om din tjänstepension
https://www.collectum.se/ om du är privatanställd tjänsteman
www.fora.se om du är privatanställd arbetare
www.spv.se om du är statligt anställd
www.pensionsvalet.se, www.electum.se eller www.valcentralen.se om du är kommunalt anställd

Bodil Hallin
Familjeekonom

Tyck till
Din vardag